© 2004-2012 Ulf Ivar Nilsson | Om cookies | Denna webbplats är producerad av 100 procent media AB
Startsida

Välkommen till min hemsida. Jag heter Ulf Ivar Nilsson och är något av en diversearbetare i mediebranschen. Journalist, skämttecknare och författare.
Och ibland även mediekonsult.
På de här sidorna kan du läsa lite om mig och det jag sysslar med



Ny bild varje fredag!


SOM HUND OCH KATT
Hypnotisören Karl Wolfe åtalades efter en show i Belgien där han försatt makarna Robert och Margarete Masson i trans. Wolfe fick Robert att tro att han var en hund – dobermannpinscher – och Margarete en katt.
Inte förrän Robert bitit sin hustru 22 gånger lyckades hypnotisören väcka honom.

Ur min bok TUSEN TABBAR & MILJONER MISSAR
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

POTATISBRÄNNVIN
Eva Ekeblad på Stola herrgård i Västergötland upprördes över att så mycket säd gick åt till att tillverka brännvin. Så 1748 uppfann den 24-åriga grevinnan ett brännvinsrecept med en helt ny råvara – potatis. Samtidigt skapade hon potatismjölet och insåg att det kunde användas både till att stärka kläder, pudra peruker och baka bröd.
Det här med brännvinet blev mest uppmärksammat och innebar att den då relativt okända potatisen fick ett uppsving i Sverige.
Resterna från sprittillverkningen användes som kreatursfoder och när allmogen upptäckte att korna mådde bra av kokt potatis vågade man såsmåningom själva smaka på de underliga knölarna.
Eva Ekeblads uppfinning ansågs vara så revolutionerande att hon omedelbart valdes in i Vetenskapsakademien, som den första kvinnan. Sedan dröjde det 200 år innan det var dags för nästa.
Det mest kända potatisbrännvinet i dag är Renat.

Ur min SVENSKA SKRYTBOKEN
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

... att islänningen Leif Eriksson upptäckte Amerika.

Fel!
Leif Eriksson – eller Leifr Eiríksson som det stavas på isländska – var kanske den första främlingen som steg i land på den nya kontinenten år 1000. Men då visste han redan att den fanns där.
Fjorton år tidigare, 986, hade en norsk handelsman som hette Bjarni Herjulfsson kommit ur kurs när han skulle segla från Island till Grönland. Han siktade land ungefär där Boston ligger i dag, men hade bråttom hem och gjorde sig inte tid att stanna. Långt dessförinnan, omkring år 900, påstås en annan norrman, Gunnbjörn Ulfsson, sett den amerikanska kusten på långt håll.
De här uppgifterna är hämtade ur gamla isländska sagor och får kanske tas med en nypa salt. Men det anses helt klart att Leif Eriksson hade hört talas om ett stort land i väster innan han gav sig ut på sin upptäcktsfärd.
I uppslagsverk och historieböcker kan man också finna stöd för den häpnadsväckande slutsatsen att den nordamerikanska kontinenten egentligen upptäcktes av Leifs pappa. Och att Leif Eriksson i själva verket var amerikan!
Så här ligger det till: När Leifs far, som hette Erik Röde, dömdes som fredlös på Island 982 seglade han till Grönland där han grundade en koloni med egen kyrka och tingsplats. Erik Röde betraktas därför som den väldiga öns ”upptäckare”.
Sonen Leif var visserligen född i Island men växte upp på gården Brattalid på Grönland. Efter sina resor i väster slog han sig också ner där och blev ledare för de nordbor som befolkade den enorma ön. Numera brukar man därför betrakta Leif Eriksson som grönländare. Och enligt samstämmiga uppslagsböcker räknas Grönland som en del av den nordamerikanska kontinenten.
Den som vill kan hitta Amerikaresor ännu längre tillbaka. År 800 f Kr påstås den feniciske sjöfararen Hanno ha seglat till ett land som låg trettio dygnsresor västerut från Gibraltar.
Och kinesiska forskare har hävdat att deras landsmän reste över Stilla havet till Mexiko 459 e Kr. En annan föregångare till Columbus kan ha varit den irländske munken Sankt Brendan som enligt en gammal religiös skrift besökte amerikanska östkusten år 570.

Ur min bok ALLT VI TRODDE VI VISSTE MEN SOM FAKTISKT ÄR FEL, FEL, FEL!
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Ibland får jag frågor om vilka datum mina historiska artiklar publicerats i Arbetarbladet.
Klicka på rubriken så får du svaret!
Oj, vilka fina recensioner min nya bok "Gävle på 1900-talet" fått i båda Gävletidningarna.
Arbetarbladets kulturredaktör Bodil Juggas skriver att "Gävles historia kan bara skrivas tråkigare, inte bättre".
Och i Gefle Dagblad gratulerar historikern Bo G Hall Gävleborna till boken. Och konstaterar: ”Att bokens författare är en mycket flyhänt skribent märks snabbt. Efter påbörjad läsning har man helt enkelt svårt att lägga den ifrån sig. Texten kännetecknas av inlevelse och humor, där stort och smått blandas utan att detta någonsin upplevs som tvära kast.”
Tack, tack, säger jag och vidarebefordrar länkarna med rodnande kinder:
http://arbetarbladet.se/kultur/litteratur/1.4111303-nilssons-turbohistoria
http://gd.se/kultur/boken/1.4176626-gavles-forflutna-en-rolig-historia
Klicka på rubriken så får du se upplagesiffrorna för mina fem mest sålda böcker

Det här charmtrollet har du kanske sett tidigare.
Klicka på rubriken och läs om Sveriges kanske mest kopierade teckning.